Behovet av bioenergi har ökat kraftigt. Dagens befintliga system för avverkningsrester, så kallad grot är inte anpassad för en mångdubbelt större verksamhet. Det gör att hela produktionskedjan kring grot måste förändras. Arbetet sker med utgångspunkt av de mellannorrländska förhållandena, där bland annat långa transportavstånd hör till vardagen.
Verksamheten bedrivs inom följande delområden:

• Grotanpassning och skotning
• Logistik och förädling
• Transport och maskinteknik
• Markskador
• Informationsspridning

Finansiering

Grot II är ett Eu-projekt som ägs och drivs av Efokus.

Det övergripande syftet med grotprojektet är att arbeta för ett effektivt uttag av skogsbiprodukter i Mellannorrland på ett hållbart sätt. Målet är att uppnå effektivare hantering för god lönsamhet med miljöhänsyn. Projektet pågår från 080101 till 101231. Budgeten är 7.811.000  kronor.

Finansiering

Projketet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden Mål 2, Länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland, Sollefteå och Sundsvalls kommun samt det regionala näringslivet

En kontinuerlig dialog förs med liknande projekt i landet för att om möjligt uppnå bättre resultat. Speciellt kommer projektet att ha ett utbyte med de övriga projekten i Energiplattform Mellannorrland samt med Skogforsks ESS program.

   Tomas Widenfalk, projetkledare     

  Magnus Nordenmark, projektingenjör

Aktuellt på grotfronten:

Energieffektiva råvaror från skogen

Behovet av insatsenergi är litet vid produktion av timmer och biobränslen i svenskt skogsbruk. Dessutom är utsläppen av växthusgaser små. Detta visar Eva-Lotta Lindholm i en avhandling från SLU.

Skogen har en viktig roll i klimatfrågan, dels för att stora mängder kol kan lagras i mark och i träd, dels för att den bioenergi och det virke som produceras kan ersätta fossila bränslen och energiintensiva material som betong och stål. Eva-Lotta Lindholm har i sitt doktorsarbete använt livscykelanalyser för att beräkna den miljöpåverkan som produktionen av timmer och skogsbränslen för med sig. I beräkningarna ingår dels resursförbrukning i form av energi och material, dels olika slags utsläpp till luft och vatten. Analyserna täcker hela produktionskedjor; timret följs från plantproduktion till transport av rundved till industri och skogsbränslena följs från skogen via förädling till slutanvändning. Läs mer här.

Askan åter - en kick för skogen

Bara en femtedel av askan från skogsbränsle återförs till skogen. Askentreprenören Henrik Pedersen tycker att värmeverken måste ta ett större ansvar för att göra skogsbruket uthålligt.
I svep längs stickvägarna lägger Per Uddesson ett lager brun aska på stammar och blåbärsris på 390 hektar produktionsskog i Hökhult.
- Det är väldigt roligt, det roligaste jag har gjort på länge. Tiden går fort, man hinner inte tänka på att äta eller någonting, säger han.
Dyrt - men smart
Askan kommer från värmeverket i Växjö, som alltså lägger den i skogen i stället för på tippen.
- Rent ekonomiskt blir det dyrare, men vi tycker att det finns mervärden på andra sätt. Vi gödslar ju den mark där vi tar ut vårt bränsle, säger Jerry Forsberg, miljösamordnare på Veab. Läs mer på ATL:s hemsida.

Flis kan transporteras billigare

Smartare hantering av flis vid tågterminalen sänker kostnaderna, visar resultat från Skogforsk.

Det blåser upp till strid i stubbskördsfrågan 

Skogsstyrelsens förslag till nya regler för stubbskörd möter hårt motstånd. Bland annat från Världsnaturfonden.  

Världsnaturfonden, WWF, är mycket kritisk till Skogsstyrelsens preliminära rekommendationer för stubbskörd. Det är framförallt Skogsstyrelsens beslut att tolka stubbskörd som pågående markanvändning som retar WWF.  Läs mer på ATL:s hemsida. 

Mer grot i kolkraftverk kan ge lyft

Det finns en stor potential att öka suget efter grot om fler av Europas kolkraftverk sameldade kolet med biobränsle.

Av EU:s omkring 1?000 koleldade pannor för elproduktion har bara runt 100 testat att samelda kol med biobränslen. Om fler började skulle sannolikt efterfrågan på svensk grot öka. Läs mer på ATL.s hemsida.

Dataspel om skogen 

Ett dataspel på Internet ska locka unga att se lönsamheten med plantval, dikesrensning och en älgstam i schack.

Spelet är utvecklat av Skogforsk, och ligger på deras hemsida Kunskap Direkt. Läs mer på ATL.s hemsida. 

Skogskanter påverkar mångfalden 

De skarpa skogskanter som människan skapar i skogen gör det svårt för vissa arter, medan andra trivs. 

 - Arter som är känsliga för starkt ljus, uttorkning och sönderblåsning av vind har det därför särskilt svårt i starkt brukade landskap, säger forskaren Ulrika Jansson vid Umeå universitet i ett pressmeddelande. Läs mer på ATL:s hemsida. 

Rekommendationer för stubbrytning

Användningen av biobränsle från skogen ökar vilket i sin tur har lett till ett ökat intresse för att skörda stubbar.  Läs mer här. 

Skrift om skogsbränsle

Skogsbränsle ingår som en del i skogsstyrelsens skogsskötselserie. Det är en sammanställning av kunskap om skogsskötsel utan ställningstaganden eller värderingar. De 18 delarna ges ut från november 2007 och under 2009. Texterna har skrivits av forskare och bearbetats redaktionellt både sakligt och språkligt. Skogsskötselserien publiceras digitalt på Internet och kan därför endast läsas efter utskrift på skrivare eller direkt på skärm. Den går alltså inte att köpa i tryckt form. Författare till Skogsbränsle är Gustaf Egnell. Läs hela skriften om skogsbränsle här.