Biogas är miljösmart, enkel att utvinna och konkurrensen om råvaran -gödsel och avfall - är obefintlig.
Intresset för satsning på biogas är också stort men hindren är många.
- Om det finns få gasmackar ökar inte antalet gasdrivna fordon och eftersom det finns så få fordon öppnar inte fler mackar. Vi befinner oss i en moment 22 situation och ingen vill i dagsläget ta på sig ledartröjan, säger Ulf von Sydow som tillsammans med Sven Wadman drivit projektet Biogas på gårdsnivå.
De har undersökt sju jämtländska gårdars biogaspotential och slutsatsen är att det finns ett stort intresse bland lantbrukarna men samtidigt en viss tveksamhet att investera innan det finns infrastruktur och säker avsättning för biogasen.
Första steget
- Isbrytaren måste vara det offentliga, menar von Sydow.
Kommuner och landsting kan till exempel upphandla biogasdriven kollektivtrafik och en biogasdriven personbilsflotta.
- Det skulle sätta fart på produktionen och sen får marknadskrafterna ta vid.
Projektets huvudskaliga mål var att göra kalkyler och ta fram projekteringsunderlag för biogasinvestering på gårdarna.
- Vi har gjort vår del, nu är det upp till gårdsägarna att gå vidare, säger Sven Wadman.
Stöd finns för biogas
Regeringen har i 2009 års budget avsatt speciella medel för att underlätta för mer biogas. Vidare införs ett investeringsstöd på 30 % för lantbruk, via landsbygdsprogrammet.
“Normgården” bör ha gödsel från minst 100 mjölkande kor men det krävs även andra förutsättningar för att en biogasproduktion på “Normgården” ska löna sig.
Gödslet måste kompletteras med matrester från industri och hushåll för att gasutbytet ska bli tillräckligt.
Kommuner och industrier har idag avfallsproblem. Det kan vändas till en möjlighet om avfallet förs till biogasanläggningen.
- En sådan samverkan är inte bara en samhällsnytta utan även en stor klimatvinst, menar von Sydow.
Att röta gödsel till biogas ger en dubbel klimatnytta. Den naturliga metangasen som i vanliga fall bidrar till växthuseffekten förvandlas till energi som i sin tur ersätter annan energi som släpper ut fossil koldioxid. Voila! Dubbelvinst.
Vinstlott
Genom att blanda gödslet med kvalitetssäkrat hushållsavfall, slakterirester eller vallgrödor får man en restprodukt som är ett fullgott biogödsel. Konstgödselanvändningen blir därmed mindre och man har vunnit en till vinstlott i klimatrouletten.
Nationellt är diskussionen om biogas högaktuell som svar på klimatfrågan och det nya deponiförbudet för organiskt avfall. Det innebär att allt fler samrötningsanläggningar etableras och intresset för gårdsbaserad biogasproduktion ökar.
- Jämtland har landets största andel ekologiskt jordbruk och de har ett behov av certifierad biogödsel, säger von Sydow.
Biogasstrategi
Under 2009 kommer Ulf von Sydow, i JiLU´s regi, att gå ett steg vidare med biogasen och ta fram och förankra en biogasstrategi för Jämtland. Målet är att det inom några år har etablerats tillräckligt många pumpställen för biogas i Jämtland län.
- Såväl kollektivtrafik som privatbilar ska kunna förses med klimatsmart bränsle, säger Ulf von Sydow.
Mål på långsikt är att kollektivtrafiken i Jämtland till stor del ska vara biogasdriven, metangasutsläppen från jordbruken ska ha reducerats väsentligt och hushållsavfall, slakterirester ska i kvalitetssäkrad form samrötas med gödsel.
Mål på kort sikt är att skapa intresse för biogasproduktion hos enskilda och myndigheter samt att leverera investeringsunderlag för biogasproduktion till intresserade lantbrukare.
Biogas på gårdsnivå
• Rötning av stallgödsel med matavfall som kolkälla
• Kvalitetssäkring av matavfallet samt diversifiering av lantbrukarens näringsverksamhet
• Steg 1: Värme och el
• Steg 2: Vision Storsjön runt – fordonsbränsle
• Projektledare: Ulf von Sydow, JiLU
Utnyttjad spillvärme kan ge lönsam gårdsbiogas
Utnyttjad spillvärme kan ge lönsam gårdsbiogas
Den värme som utgör biprodukten vid produktion av biogas på en mjölkgård kan komma till nytta och därmed göra verksamheten mer lönsam, rapporterar JTI.
JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ska i ett projekt undersöka möjligheten att använda överskottsvärmen från gårdsbaserad biogasproduktion till att kyla mjölk. En värmedriven kylmaskin skulle helt enkelt ersätta den idag vanligaste lösningen med eldrivna kylkompressorer.
De fördelar som finns med att använda ett värmedrivet kylsystem är enligt JTI-forskarna Nils Brown och Ola Pettersson flera. Behovet av att året runt kyla mjölken gör att man på mjölkgården kan ta tillvara värmen även sommartid. Dessutom skulle elbehovet och därmed kostnaderna på gården minska.
Enligt pressmeddelandet från JTI håller tekniken med värmedrivna kylmaskiner på att förnyas med högre verkningsgrad som följd. JTI-forskarna hoppas att deras projekt ska ge underlag för att ytterligare vidareutveckla tekniken.
Projektet finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning, SLF, och beräknas pågå till hösten 2009.
ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se
