Blogg

Det finns stora pengar för företag att tjäna på effektiv elanvändning. Det visar en sammanställning som Energikontoret i Västernorrland har gjort.

En effektivisering på 10 procent för alla företag i Västernorrland, räknat på ett energipris på 50 öre per kilowattimme (vilket är lågt räknat) ger en besparing på i stort sett en miljard kronor. Att spara 10 procent gör man relativt enkelt. De flesta kan utan större insatser av varse sig arbete eller kapital spara 20 procent.

Potentialen är alltså enorm.

Företagen tjänar pengar men också goodwill på att spara energi. Undersökningar visar att människor blir allt mer miljömedvetna – efterfrågan på KRAV-produkter har till exempel ökat det senaste året trots att vi haft lågkonjunktur. Framtidens kunder kommer att ställa miljö- och klimatkrav på i stort sett alla produkter. Då duger det inte att vara sämst i klassen och få slösastämpel på sig.

Om Västernorrländska företag ska stå sig i konkurrensen mot andra måste de hänga på och energieffektvisera. Och det är inte särskilt svårt. Man kan börja med att fokusera på tre saker.

Det första är att styra belysning och ventilation. Idag ser och hör man brinnande lyse och surrande fläktar dygnet runt.

Det andra är att se över användningen av tryckluft. Det är en stor energitjuv.

Det tredje är att se över skalet - själva byggnaden. Dålig vägg -isolering, portar som inte sluter tätt och otäta fönster är vanliga åkommor.

Det är de låga energipriserna som med små fluktuationer har legat konstant sen slutet av 60-talet som är boven i dramat. Det har varken varit intressant eller lönsamt att spara på elen tidigare.

Dagsläget är ett helt annat. Miljömedvetenheten är större. Inte minst klimatdebatten har visat på att vi inte kan fortsätta att ohämmat förbruka jordens resurser.

Att fossila bränslen - kol olja och naturgas - är ändliga står också klart för de flesta.

Brist på fossila bränslen och omställningen till förnyelsebar energi innebär med största sannolikhet högre energikostnader.

Många företag har också varit duktiga på att effektivisera produktionslinjen men få har lyft blicken och tittat sig omkring i sin egen lokal. Eskilstuna har man nyligen avslutat ett projekt där 12 företag med billiga åtgärder sparat 30 procent på energinotan –energianvändning som inte var direkt kopplat till produktionen.

Med det som god förebild kommer nu Energikontoret i Västernorrland att i en första omgång erbjuda företag i Sundsvall och Timrå att delta i ett liknande projekt.

Förutom att införa enkel teknisk styrning som stänger av utrustning när den inte används handlar det om att förändra attityder och beteende. Det är många bäckar små- principen som gäller.

Att spara 10 procent är en lightversion som inte behöver kosta något alls.

Vill man investera några kronor är man snart uppe i 20 procent och är man villig att satsa något mer, är 30 procent fullt möjligt.

Om Västernorrland har ambitionen att växa och konkurrera nationellt och internationellt så måste man vara på alerten när det gäller energin. De företag som är framsynta att se sambandet mellan framgång och energi vinner. Resten förlorar.

Torsten Berglund, verksamhetsledare på Västernorrlands Energikontor

 Vad ska jag välja för elavtal? Elbolagen vill hävda att rörligt elpris är mest lönsamt för konsumenten. Men stämmer det alltid? Ett inte alltför ovanligt exempel är att jag får betala ett betydligt lägre pris per kilowattimme under sommarmånaderna när jag inte använder så mycket el och får betala ett högre elpris under de kallaste vintermånaderna när jag använder mycket el. En månad under den kalla årstiden med högt elpris kan vida överstiga den besparing jag fått under flera månader med ett lägre rörligt elpris.

Idag är det rörliga elpriset utan skatter, moms och tillägg ca 46 öre samtidigt som ett 5-årigt fast elpris är 51,5 öre med samma tillägg. Till detta tillkommer energiskatt, moms och den rörliga nätavgiften som vi inte kan påverka, men skillnaden i priset mellan rörligt och ett långt fast avtal är för tillfället ovanligt liten.

Det låga rörliga elpriset kan naturligtvis bestå en tid och vara ett vinnande koncept med tanke på finanskris och lågkonjunktur, men att idag binda elpriset på 3 eller 5 år säkerställer oss från att drabbas av dramatiska prishöjningar under en ganska lång tid och särskilt om det under tiden kommer en högkonjunktur.

I egenskap av energi och klimatrådgivare i Kramfors och Sollefteå kommuner följer jag naturligtvis elprisets uppgångar och nedgångar. En naturlig konsekvens av rådande finanskris och lågkonjunktur som dels minskar på elbehovet men även på behovet av att köpa utsläppsrätter. När industrin minskar sin produktion blir det utsläppsrätter över som inte behöver användas och som ingen behöver köpa. (Förkl: Utsläppsrätter måste köpas av industrin för att kunna använda kol och olja i motsvarande grad i sin produktion.) Sålunda är det inte så konstigt att elpriset sjunker.

Under samma tid (hösten 2008) har 3 kärnkraftsreaktorer varit ur drift, fyllnadsgraden i vattenmagasinen har varit lägre än ett normalår, och en elkabelförbindelse med Norge har varit och är fortfarande ur drift. Detta är faktorer som elproducenterna alltid hävdat höjer elpriserna men dessa faktorer har inte hjälpt nu.

Ytterligare en viktig aspekt är att el handlas i Euro och skulle inte kronan sjunkit så i värde skulle elpriset varit ytterligare 20 % lägre.

Min tolkning av detta är att lågkonjunktur har betydligt högre påverkan på elpriset än tillgången i vattenmagasinen, att en eller annan kärnreaktor är ur drift eller att ett avbrott på en elkabel har skett mellan två länder.

Välkommen att ta kontakt med din Energi och klimatrådgivare

Lars-Erik Persson

Ska vi tro på Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (ITPS) när de visar att det finns ett tydligt samband mellan koldioxidutsläpp och ekonomisk aktivitet (BNP)? (ITPS Rapport A2008:008) 

Ska vi tro Dr Robert Hirsch (skrev 2005 Hirsch-rapporten om världens oljesituation till USA:s energidepartement) m fl när de visar att det finns ett tydligt samband mellan energiomsättning och ekonomisk aktivitet?  

Ska vi tro International Energy Agency (IEA), Robert Hirsch och Kjell Aleklett (professor i globala energisystem vid Uppsala Universitet) när de visar att oljeproduktionen i världen med stor säkerhet har nått sin topp? Ska man tro samma personer när de påstår att oljeproduktionen, i existerande oljefält, år 2030 kommer att vara cirka 50% lägre än idag, såvida inte oljeindustrin investerar 350 Ma dollar/år? "Despite all the attention that is given to demand growth, decline rates are actually a far more important determinant of investment needs. Even if oil demand was to remain flat to 2030, 45 mb/d of gross capacity - roughly four times the current capacity of Saudi Arabia - would need to be built by 2030 just to offset the effect of oilfield decline" (Mr. Tanaka, IEA:s chef, WEO 2008).  

Ska vi tro forskarna vid Uppsala Universitet när de säger att världens kolproduktion når sitt maximum cirka 2030 och att världens fossilgasproduktion når sin topp innan dess? 

Om det finns ett tydligt samband mellan koldioxidutsläpp och ekonomisk aktivitet - är det då rimligt att vi kommer att uppleva tillväxt igen om vi vill minska koldioxidutsläppen rejält? 

Om det finns ett tydligt samband mellan energiomsättning och ekonomisk aktivitet - är det då rimligt att vi kommer att uppleva tillväxt igen om produktionen av olja minskar kraftigt från och med nu? 

Om vi inte kan räkna med tillväxt igen - vad innebär det för politiken? För företagen? För kommunerna? För enskilda medborgare? 

Behövs det en ny inriktning i politiken? I företagens strategier? I kommunernas strategier? Hur tacklar jag detta som enskild medborgare? 

René Mortensen

Jag hörde på radion att "Den svenska tillväxten rekordbackade 2008. Minus 0,4% tillväxt". Man får alltså inte ens säga det där ordet …. Hmmm vad är det nu det heter?

Är fortsatt tillväxt möjlig från och med nu? Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk aktivitet (BNP) och energiomsättning. Inte alltid om man bara mäter i ett land - eftersom ett land kan ha stor handel med omvärlden - men helt klart på global nivå. Från och med nu kommer världens oljeproduktion att minska ganska snabbt. År 2030 beräknas produktionen vara hälften av dagens (Se IEA, WEO 2008). Andra energikällor har inte tillräcklig kapacitet och/eller hinner inte utvecklas i tid. Vi får alltså tillgång till allt mindre energi. Vad händer då med den ekonomiska aktiviteten?

René Mortensen

Projektansvarig EnergYZer

Västernorrlands energikontor

Många fastighetsägare och villaägare ställer sig idag frågan; vad är det för mening med att energideklarera fastigheten eller villan? Det är bara ytterligare en kostnad eller pålaga som inte ger någon nytta. Är det så, eller…. ser man detta som en möjlighet, kan det ge stora möjligheter till besparingar, kan det ge en minskad påverkan på miljö och den globala uppvärmningen.

Att göra energieffektiviseringar i fastigheten som ger en minskad energianvändning år efter år är utan tvekan den mest lönsamma metoden att minska på sina energikostnader. Den sparade kilowattimmen kostar dessutom ingenting. Det är naturligtvis helt upp till dig som fastighetsägare om du genomför de åtgärder och förslag små som stora som energiexperten ger dig. Varför inte passa på att genomföra åtgärder och använda dig av det nya ”Rot-avdraget”, som minskar arbetskostnaderna med 50 procent för underhåll/renoveringar av din fastighet, se mer information om rot-avdraget på länk se skatteverket. Från och med den 1 januari 2009 ska villor och radhus som säljs energideklareras.

Här finns hjälp och information om hur du gör. Hur går det till? Energideklarationen utförs av en energiexpert, men en hel del arbete och förberedelser kan du som fastighetsägare göra själv. 1. Börja med att samla alla uppgifter som har med byggnaden och dess energianvändning att göra. En checklista för villaägare finns på Boverkets hemsida; ” Läs här., ”(sök under energideklarationer och information till villaägaren). 2. Du som ska sälja ditt hus kontaktar ett ackrediterat kontrollorgan, (godkänt företag) i god tid före försäljningen. Energideklarationen måste vara gjord senast vid kontraktsskrivningen. På Swedacs hemsida hittar du godkända företag som får genomföra energideklarationer, ”se här.” (sök på energiexperter och filtrera på län).

Tänk på att begära prisuppgift från flera ackrediterade företag för bästa pris. 3. Energiexperten bedömer och kontrollerar de uppgifter som lämnats. 4. Huset ska besiktigas av energiexperten om du inte har lämnat tillräckligt med uppgifter. Huset ska också besiktigas om det kan finnas kostnadseffektiva åtgärder, (det finns det nästan alltid). 5. Energiexperten registrerar uppgifterna och skickar dem elektroniskt till Boverket. Därmed är energideklarationen registrerad. 6. Spara ergideklarationen. Om du säljer ditt hus efter 1 januari 2009 och inte kan visa upp en energideklaration har köparen rätt att utföra en sådan på din (säljarens) bekostnad. Energideklarationen är giltig i tio år. Småhus som hyrs ut och flerbostadshus berörs också av lagen och ska ha en energideklaration senast 31 dec 2008.

För mer information om övriga byggnader och undantag, ” se länk”.

Energi och klimatrådgivare Lars-Erik Persson

Hut går hem. Det gör hot också. Klimathotet till exempel. När fakta som har varit kända för forskare och branschfolk i decennier plockas upp av media blir det nyheter, sanning och  allvar.  Klimathot är en snärtig rubrik på att vi systematisk tömmer de fossila bränsledepåerna och ändrar jordens energibalans så att det blir varmare, torrare, blötare, stormigare eller tystare. Det blir sämre på vissa ställen och bättre på andra men det förändrar våra invanda livsbetingelser radikalt. Det kommer inte att vara som förut. Kartan ritas om. Folk kommer att flytta på sig, inte familjevis utan populationsvis. Det känns läskigt. Framtiden är mer skrämmande okänd än någonsin. Det hotar vår föreställning om trygghet - att vi vet eller snarare att vi tror att vi vet. Detta förhållande tolereras givetvis inte. Vi måste återta kontrollen och äta klimatsmart, åka klimatsmart, bygga klimatsmart, värma upp oss klimatsmart, tänka klimatsmart. En klimatosmart politiker är till exempel stendöd.  
Uppfinnarjockar tidigare fackad i de knäppas skara får nobelnimbus. Driva bilar med kobajs och odla björkar var bara fantasier för ett fingerknäpp sen. Listan på innovationer kan göras lång. Det bubblar av idéer och nya lösningar som ska befria oss från hotet.
Norrlandseländet - en tärande, gnällig, glesbygdsregion - utpekas som framtidslandet.
Norrlands naturliga förutsättningar: stor skog, kraftig vind och rent vatten blir åtråvärda handelsvaror. Företaget sniffar pengar.
Turismen har potential och bioenergi och mer specifikt bioenergikombinat erbjuder en fantastisk affärsmöjlighet skriver swentec i en rapport.
Världen vrids en smula och det som tidigare var skräp och elände är nu möjligheter i en klimathotad värld.
Hot går hem.

Maria Wennberg